Veckoreflektion v.12

Denna veckan hade en rolig och oväntad avslutning.. Vi fick i uppgift att göra en fiktiv lektionsplanering av en bildlektion i början av veckan, i slutet på veckan så förväntade vi oss vi skulle ha en liten redovisning som vi brukar ha. Men istället skulle vi göra ett häfte där vi ritar hur vår bildlektion skulle gått till. Vi gjorde en framsida och en baksida, ritade vår lektion i häftet och sedan tog vår lärare med oss för att laminera ihop häftet? What!? "Då kan man ju inte se vad som står i?" "Ne.." Haha. Jag tror att många i klassen blev lite ställda (iaf jag) över att läraren inte skulle se och kommentera vårt arbete. Vi skulle iaf gå till bibliotekets arkiv och gömma våra lektionsplanerings-häften där vi tyckte det passade bäst. Det roliga är att arkivet är väldigt stort och har sjukt mycket böcker från långt bak i tiden så det blev en skräckblandad förtjusning. Men jag fick lite panik efter ett tag och jag kände mig som en brottsling när jag skulle gömma mitt häfte så jag ville bara få det gjort. Och jag blev så orolig över att folk skulle tro att jag snodde böcker eftersom jag såg så misstänksam ut. Så min placering av häftet är helt slumpmässigt pga att jag fick lite panik.

Jag har nog inte lärt mig så mycket denna veckan om jag ska vara helt ärlig med mig själv. Men om jag har lärt mig något är det väl i så fall att man kan göra liknande lektioner som vår lärare hade med oss. Att få barnen att börja fundera kring lektionen och varför jag gjorde som jag gjorde. Det var en väldigt rolig uppgift med oväntat slut!

Veckoreflektion v.11

Vecka 11 jobbade vi med mönster. Som veckans uppgift skulle vi skapa ett eget mönster som vi sedan skulle redovisa på fredagen inför klassen. Jag skulle gjort rapportmönster som skulle bli skuggmönster med hjälp av en lampa och svart papper. Jag blev lite inspirerad av en lampa som finns på Ikea och ville göra något liknande. Men jag insåg rätt snabbt att jag inte skulle klara av att göra en fullskalig lampa på så kort tid, så jag bestämde mig för att göra det lite lättare för mig så jag inte blir för stressad.

Jag köpte svart papper och jag hade sen innan en fyrkantig lampa med glas runtom som jag använde. Jag började skära ut dödskallemönster i det svarta pappret och annat smått och fruktansvärt pilligt..

När jag hade suttit i  minst 5 timmar och pillat med kniv och saxar för att få ett snyggt mönster på pappret var jag rätt nöjd. Vek sedan pappret runt lampan, men pappret var lite för tjocks för att det skulle vika sig snyggt och jag blev arg. Vek om och försökte rätta till. Nästa gång ska jag vika innan jag har skurit ut mönster. Jag fick tillslut på pappret och jag  tände lampan. Katt-A-strof! Glaset var frostat så det blev inga tydliga skuggor på väggen som jag hade planerat! Jag blev arg och klockan var 23 dagen innan redovisning och paniken och frustrationen tar över väldigt mkt. Jag tog en gammal canvastavla jag hade liggandes och använde de utklippta dödskallarna som mallar och jag duttade färg på mallarna av ren ilska, men jag fick på så sätt ett dödskallemönster på en tavla istället. Jag har tyvär glömt tavlan i skolan och har inte haft minnet att ta med den! Men jag gjorde en skiss på hur den såg ut :D

Det jag har lärt mig med denna uppgiften är att man får göra fel! Det är inte hela världen om det inte blir som man hade planerat. Man får bli arg och man får vara besviken på det man har gjort, men jag fick bra respons på redovisningen och jag gjorde klart den.

Veckoreflektion v.10

I veckan har vi gått igenom massa olika teorier och didaktik. Nått som verkligen har fastnat i min hjärna är när vi diskuterade om barns bilder och när man säger att bilden är Fin eller om eleven själv frågar man man har gjort fint/fult.
Innan denna kurs har man funderat lite kring just att säga till ett barn eller en elev att den målar/ritar fint. Det kan bli en negativ inverkan faktiskt, för om läraren säger att man har gjort fint en gång och inte säger att man har gjort fint nästa gång man ritar så kan eleven känna sig misslyckad och tappa tron på sig själv. Det kan även bli en negativ inverkan på de som är runt omkring, om Kalle bara får beröm och inte Jacob så kan Jacob känna sig dålig. Det finns även elever (även vuxna) som bara vill få det bekräftat att man är duktig på, i detta fallet, att rita. Om man tar mig själv som exempel så ville jag bara få bekräftelse att jag var duktig på att rita under min skolgång, jag gick ofta fram till min bildlärare och bara frågade rakt ut "har jag gjort fint?". Han svarade bara "Ja." Det fick ju mig att fortsätta, men jag tror att eftersom han sa att jag gjorde fint så fick jag sånt beroende att rita fint och när jag inte blev nöjd så blev jag jätteledsen. Hade min bildlärare ställt frågor om bilden kanske jag hade fått en annan förståelse för det jag hade ritat och kanske inte dömde mig själv så hårt? Jag känner ju fortfarande att jag vill ha kommentarer på sånt jag ritar, men jag har precis lärt mig att säga tack o att verkligen mena det och ta emot konstruktiv kritik om mina teckningar.
Förr (låg- mellan- högstadiet) visade jag bara upp för att folk skulle tycka jag är duktig och jag började gärna med att säga "kolla va fult jag har ritat". Så enda sen vår nuvarande lärare har gått igenom det med Fint och Fult och hur man ska bemöta barns tecknignar så har jag verkligen fått mig själv en tankeställare. Jag visar fortfarande upp mina teckningar, men nu vet jag att jag är duktig och behöver inte någon bekräftelse på samma sätt.

Oj nu blev det luddigt.

Nuff said poss

Veckoreflektion v.9

I veckan har vi haft bildanalyser, vi gick igenom vad det var och hur man gör. Det finns olika typer av bilder man kan analysera, nyhetsbilder, reklambilder, propagandabilder, konstlivet och sagobilder. Man kan ställa sig själv lite frågor för att kunna analysera bilden, till exempel; vem ger ut budskap? Varför vill de nå ut? Vilka är målgrupperna? Avsändare-mottagare osv. Vi fick även en uppgift av läraren, vi fick varsin lapp  och på min stod det; "skapa en poster för en skräckfilm, Berget." Sedan fick vi alla gissa på kamraternas lappar utifrån deras poster.

Vi fick en annan uppgift som var väldigt rolig, vi skulle skapa något som man reagerar på. Jag ritade en glad och hoppande tjej som är nöjd med sin kropp även om hon har sina skavanker. Vi diskuterade även Vem det är som bestämmer att man är perfekt.



Efter denna vecka har jag lärt mig att analysera i tidningar, vanliga bilder och annat. Det enda jag kan tänka på nu när jag ser en bild är hur den är uppbyggd, vad vill avsändaren med bilden och om bilden kan luras med sitt budskap.
Jag har även lärt mig att gilla min kropp mera efter vår diskussion om Perfektion. Varför ska vi vara "perfekta" och vem bestämmer det? Alla har celluliter någon gång i livet, dubbelhakan är inte så farlig och gäddhänget hänger där det ska.

Nuff Said. Puss